SPIKEN


Okej, jag har just klarat av att ta spiken. Den som får alla människo att rysa.

Njä, kanske inte riktit, men för många skräckhistorier gjorde att skräcken för sprutor blev baraännu större.
Men tänk egentligen hur mycket som är psykiskt.
Jag lade mig ner vid hälsosystern och var så rädd så att jag helt bra skulle ha kunnat börja gråta. Ja, några tårar sipprade fram men det skall vi inte gå in på. I alla fall, när hon väl hade pickat mig så var det inte värre än ett myggbett. De to altså knappt sjukt. Nu undrar jag varifrån denna rädsla egentligen kommit. Jag måste ha haft otroligt dåliga sjuksköterskor som pickat mig tidigare så att de tagit ont, för dethär kändes knappt. Nu hoppas jag att denna positiva erfarenhet int glöms bort tills nästa gång jag skall ta spiken mot nånting.
Men blodprov är jag ännu livrädd för. Det är liksom bara för mycket!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0