Puudli pudli pudli puuu... NEJ!

Nåja, så hade man internet igen då. Gym for Life är över och hemvägen är i full fart, men jag tänker ändå berätta vad som nu hänt under de senaste dagarna.
Onsdagen den 15 juli
Vi blev avkippade i Dornbirn på skolan HTL och "logga" in oss där med våra ljuvliga madrasser. Som jag tyvärr blir lite sjösjuk av, men inte gjorde det nånting. Bättre den än ett liggunderlag. 
Vi bodde me två andra grupper från Finland. En från Lappfjärd och en från Närpes.
I samma skola bodde ännu danskar och albaner och ryssar och tjecker. Ja, heter de sådär? Nåja, ialla fall.
På kvällen var det inmarch och öppning av världens förta gym for life. Somvanligt en megabra show med fartfyllda gymnastikprogram.
Torsdagen den 16 juli
Dagen vi väntat på i över ett halvt år var kommen. Dagen då jag och Ida sku uppträda på stadens torg. Och bra gick det, om man bortser från musikteknikerns moka i början. Men i alla fall.. Varmt var det också. Minst 30 grader i solen, och absolut ingen lufta att andas.
Vi titta även på tävlingsprogrammen i hallen och några andra program på torget. 
På kvällen bestämde vi oss för att åka tåg till Bregenz. Vi förstod oss inte riktit på biljettautomaten så en snäll ortsbo hjälpte oss. Men mest häpna blev vi då vi berättade varifrån vi kom och han svarde med att säga "mitä kuuluu?" Jaa, tydligen hade de en finsk utbyteselev i hans skola. Mycket trevlig var han, och burn till andra andra pojkar som förökte få oss att se på dem, då vi pratade med honom istället. Maha.
Vi kom till Bregenz och åt på en fin italiensk uteservering. Efteråt var det meningen att vi skulle till bodensee stranden, men vi fastnade vid en breakdance show. SÅÅÅ JÄÄÄVLA bra var dom. Och ännu roligare blev det då dom kom fram till mig och sade nått oförståeligt på tyska. Jag som ändå förstår tyska hade svårt att fatta så jag sade "english please". Då hade han tydligen sagt att jag skulle sträcka upp armen. Nå, modig som jag var sträckte jag upp handen, fastän jag var svettig som en gris. "högre högre" tyckte hela gänget. Så där stod jag med armen i vädret då han igen sade nått oförståeligt på tyska som jag inte hörde. Då hade han frågat efter en frivillig. Och där stod jag då och markerade, så såklart jag var den frivilliga då ;) De ville att jag skulle lägga mig ner på deras "dansgolv" och blunda. De gjorde jag så gott jag kunde och så började breakdansande. De hoppades o skuttade över mig och där låg jag och kunde inte göra nånting. Pricken på iet var då nån av dem gick på händer över mig och pussade mig på kinden. Ja, Gud vad jag och Ida talade om dem hela kvällen. FAN va di va bra. Showen avslutades med orden. Our show is your show, your money is our money. Dit for alla småpengar ;)  Kvällen avslutades med ett jagande av tåg tillbaka till Dornbirn. Huippudag!!!
Fredagen den 17 juli
Sista tävlingsdagen. Spenderades i hallen och tittade på bidragen. De båda Finlandgrupperna hade fått silver dagen före. På kvällen var det The monroes som spelade. Smått tråkigt hade vi i början, men efter håkandet att baren hade K16 så var det lite bättre. Vi shejkade hårt och allt slutade ganska vått. Jag och Ida missade nämligen sista bussen tillbaka till skolan så vi måste gå i ösregnet ca 3 km . Inte nog med det , de fans ingen trottoar så vi måste gå på bilvägen, och tyvärr var den ganska traffikerad så de blev många besök i närliggande diket. Grejt! Skorna är ännu våta.
Lördagen den 18 juli
Tittade på de sista uppvisningarna och på kvällen var det gala. Alla program som hade fått guld i sin kategori visade upp sina program och tillslut korades en vinnare. Det blev en estnisk  truppgrupp som vann den första gym for lifen. Själv köpte jag ett paraply som jag mer eller mindre älskar. 
Söndagen den 19 juli
Gym for life tog slut och inflyttningen tillbaka i husbilen stod på schemat. Sedan körde vi ca 400 km till en by vid ett namn jag inte minns. Vi blev positivt överraskade av ett närliggande spa med SAUNALAND. kan det bli bättre. Ja, jag och Ida såg verkligen framemot det så vi stack dit direkt efter lite lunch på campingen. Saunaland visade sig ändå inte riktit vara nånting för oss. För då vi kom dit märkte vi att alla, precis alla var över 50 år, och inte nog med det, NAKNA!!! Mysigt att basta me nakna tanter och gubbar som går stolt och visar upp sig. Nej nej, smått chockade som vi var, höll vi oss på simdräktssidan. Men Ida gick ändå och tappade bort sin skåpnyckel så helt utan äventyr va de inte. Men nyckeln hittades och likaså en svensktalande tysk som bott i Finland för 50 år sedan. HUH HUH!
Idag, måndagen den 20 juli
Berlin berlin berlin, wuuhuu. Vi såg på Anna Pihl hela vägen upp, som jag annars har fasnat i. Jäkla bra serie. Nå i alla fall. Idag har vi varit och sett på Sanssouci slottet och parken och jaa-a, vad skall man säga. OTROLIGT vacker park och vackra slott. Alla stod med munnen opp då slottea bara fortsatte fast hur långt. 
Nu ska jag och Ida ladda upp lite foton, men sen ska vi o sova. Tidig väckning, för de e ju faktist BERLIN vi besöker imorgon. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0