världens bästa!

Skolan börjar om en vecka och jag kan inte förstå att dethär sommarlovet har kännts såhär otroligt kort. 10 veckor har flugit förbi och jag som ännu minns skolavslutningen som i går. Kanske e de så, att sommarlovet känns kortare och kortare ju äldre man blir. För sommarlovet var ju fast hur långt som helst då man va liten, det var ju nästan som om man saknade skolan under dom sista veckorna av sommarlovet. Nånting jag verkligen inte gör nu.

3e året i gymnasiet börjar om en vecka. Att vara än en gång äldst (okej, ja kommer aldrig vara äldst, men bland dom äldsta i alla fall) i skolan känns både bra och dåligt. Jag menar, att vara äldst i högstadiet var ju hur roligt som helst. Men det var också roligt att gå på ettan och känna sig liten samtidigt som allt är nytt och man måste börja hålla reda på sig själv och sina uppgifter mer, bli mer självständig helt enkelt. Men nu har man redan i 2 år gjort det och det ända som nu snurrar i huvudet är att prestera så bra som möjligt i studentskrivningarna. Ganska skrämmande det också.

Det jag kanske väntar mest på är att ha skrivit klart alla ämnen i studenten, och få på allvar börja fundera på framtiden. Vad vill jag bli? Vad tänker göra? Hur? När? Varför?

Det kliar i fingrarna och hela kroppen då jag tänker på, att om ett år har jag livet framför mig. Jag behöver inte fundera på att måsta avsluta nå studier eller fundera på hur det funkar med skolan om jag tänker göra nånting som kräver mera tid. Fast jag ännu inte vet vad jag kommer att göra nästa år eller vad jag kommer studera sen längtar jag ändå dit så oerhört. Ja ser det inte som ett problem längre, utan mer som en möjlighet att få välja vad jag tänker lägga min tid på.

Men nu tillbaka till verkligheten och ABI 10. Ja tror ändå kommande år kommer vara otroligt roligt, bortsett från skrivningarna. Så på ett sett ser jag fram emot att få börja skolan och avsluta mina påbörjade studier på gymnasiet. 

Malta 07